Mitt namn är Tanja och driver bloggen storstadsmamman.com. Vad roligt att få göra ett inlägg här på Marias blogg och få dela med mig utav mina tankar om att bli tvåbarnsförälder.

I 3 hela månader har vi varit tvåbarnsföräldrar och OJ vad tiden går fort. Med Freja gick det också fort, men dagarna går i en rasande fart med två barn, vilket alla sa innan Vidar kom till världen. Han är inte längre en minimänniska, han har vuxit och blivit så lång. Så hur har de här 3 första månaderna varit för mig med 2 barn?

Innan nr 2 kom var det så många som pratade om att ”ja du kommer få en chock när 2an kommer. Det finns ingen tid till något.” Jag fick ingen tvåbarnschock. Kommer kanske när Vidar börjar krypa? Det har faktiskt gått som på räls och det har varit LÄTT med Vidar och Freja dem emellan. Vidar har sovit sig igenom sina första 3 månader, så mycket fokus har fortfarande kunnat vara på Freja. Han har mest velat bli ammad på kvällen, och då är Filip hemma och myser med Freja. Så låt dig inte skrämmas, det blir olika för alla. Jag är tacksam att vi slapp kolik denna gången. Vi har kunnat mysa och njuta och må bra samtidigt. Jag var så trött med Freja efter 6 månader då jag var levande napp och att hon hade kolik första 3 månaderna. Vidar sover hela natten och jag är pigg om dagarna. LYX. Just nu äter han 1 gång per natt, max 2 ggr. Det är som dag och natt mellan han och Freja. Hon ville snutta hela natten, vilket ledde till koliken antagligen (såhär i efterhand förstår man det).

Freja älskar att vara storasyster, just nu finns ingen avundsjuka mellan lillebror och henne. Hon sitter gärna och berättar för honom om sina saker samt saker som ska hända. Hon var också den som fick hans första leende. Magiskt! Det finns inget bättre att som tvåbarnsförälder än att se syskonkärleken dem emellan redan. Häromkvällen var första gången han var riktigt ledsen utan märkbar anledning. LYX att han varit snäll i 3 månader utan några nästan som helst ledsamheter. Men när han väl blir ledsen, blir man superstressad emellanåt.

Vissa dagar är det KALABALIK här hemma när tiden inte räcker till. Men tänk på att det går över, även förkylningar och feber etc. Det är korta perioder och man får försöka göra det bästa av situationen. Med barn nr 2 så försvinner dagarna. Man hinner INGENTING känns det som. Tålamodet sätt på prov på ett annat sätt. Speciellt när man inte hinner med det man önskar. Men stressa inte upp dig över det. Tvätten försvinner inte och absolut inte diskberget. =)

Våga be om hjälp när det är tufft. Man är ingen supermänniska, krafterna tar slut ibland. Man behöver ladda upp sina batterier. När det känns sjukt tufft i livet i allmänhet.. SPY ut det till en kompis , efteråt känns det genast mycket bättre. Med barn nr 2 är man lite mer självsäkrare i sin föräldraroll. Den där röda pricken på kinden är nog ändå inte elak. =) Lyssna på din magkänsla läs inte på Familjeliv.se etc. Din känsla är oftast den rätta. Detta har gjort mig till en lugnare förälder.

Här ser ni hur stor Vidar redan har blivit, jämfört med första bilden! Från en liten nyfödd till en bebis. Ni kan läsa mer om Tanjas vardag med Freja och Vidar på hennes blogg. Just nu har hon en pågående julkalender och annars är den fylld med mysiga vardagsbetraktelser och tankar om föräldralivet. Tack Tanja för du ville dela med dig av en glimt från din vardag!